twistedfashion

Då sitter man helt plötsligt här ensam.
Att gå så snabbt från glad till förvirrad. Fortsätter att kolla på melodifestivalen även fast jag inte bryr mig om vem som går till finalen i Oslo.

Jag vill egentligen bara lägga mig och sova. Sova tills allting blir bra igen. Att aldrig mer gråta eller känna smärta. För varje dag blir allting mycket värre och jag vet inte hur jag ska kunna stoppa det. Jag ser framför mig hur allting går mot ett slut. Även fast jag inte vill. Mitt positiva tänkande verkar ha övergivit mig totalt. 

Lämnad åt något helt främmande.